2011/09/02

NÄR FAN BLIR GAMMAL BLIR POLITIKERN UNG...


På tio år har inte partiledarna blivit tio år äldre, något som skulle vara naturligt eftersom jag på och du under detta decennium faktiskt inte har kunnat hejda det naturliga åldrandet. Nej, på dessa tio år har partiledarna blivit åtta år yngre och jag blickar avundsjukt över SvD:s redogörelse för hur man kan hålla sig evigt ung. Det handlar inte om något övernaturligt, utan om att byta ut det gamla och trötta mot något nytt och fräscht.

Fredrik Reinfeldt, vår statsminister, är "bara" 46 år men svänger sig med ett språk som får folket att tro att det är en ledare med fler år på nacken som sitter i det där hörnrummet på Rosenbad och tar sig själv på överdrivet stort allvar. Historiskt sett är Reinfeldt den yngsta spolingen vid tillträdet sedan Richard Sandler styrde landet som 40-åring under 1920-talet, men Reinfeldts ungdom är bara en chimär, han för sig och talar som en gubbe nuförtiden...

Håkan Juholt, deras oppositionsledare är "hela" 48 år men svänger sig ibland med ett språk och ett beteende som får folket att undra om det är en tilltänkt ledare eller en pajas från roliga timmen i grundskolan som skall leda oppositionen rätt där han ägnar sig åt särskrivande och att ha högre ambitioner mest hela tiden. Historiskt sett är Juholt en sossig partiordförande som alla andra, men det där med "alla andra" fungerar ju bara när Juholtar'n skärper till sig och lämnar pajaserierna och grimaserna därhän.

Det är många nya ledare som är på väg in eller redan inne i den svenska politiken av idag. Fredrik Reinfeldt är inne på sin tredje sosse-ledare trots att han bara är 46 år, där Persson och Sahlin har passerat i revy och där Juholt för sig som i en lokalrevy. Reinfeldt är inte överdrivet erfaren, inte överdrivet gammal men är historisk på det sättet att ingen tidigare moderat ledare fick anpassa sig till tre olika huvudmotståndare hos huvudmotståndarna...

Miljöpartiet har nya språkrör, en ung Fridolin och en inte lastgammal Romson. Fridolin har dock stått på barrikaderna sedan han lämnade Junior-Jeopardy på TV4 som trettonåring och har alltså femton års erfarenhet av att politisera livet trots att han tillsammans med Annie Lööf kommer att vara de som håller ungdomens fana högst på Helgeandsholmen.

Juholt, Fridolin, Romson, Lööf och Ohlys efterträdare, vem det nu än må bli, är ett ledarskiftande utan dess like i svensk politik. Det gamla är snart ett minne blott, det nya står i dörren. Den politiska hösten lär av många olika anledningar bli spännande, där vi har en parlamentarisk situation som får de gamla och unga att bekänna färg. Vi har en höst där de som är färska i sina nya roller får visa ifall de är mogna sina uppgifter. Vi har en höst där Vänsterpartiet skall försöka kopiera det bästa ur Centerns- och Miljöpartiets urvalsprocesser när man skall städa bort den gamla kommunisten och mytomanen Ohly för att hitta någon ny som kan rädda ett parti tillsynes bortom all räddning.

Idag när den politiska nyhetstorkan fortsätter så känns det ändå härligt med en höst som är oförutsägbar, som inte alls är en politisk höst som alla andra - där nykomlingarna skall visa sig på den styva linan och där de gamla och trötta kanske kan få en ungdomlig spark i akterpartiet för att vakna till liv...

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4
Bloggar:

1 kommentar:

elina sa...

Livet levs framlänges och förstås baklänges och nu blir det så många styrande unga som inte ens hunnit med detta framlänges. Något oroande är det för en pensionär. Och vi gamla blir nog ytterligare sopade åt sidan och får kika genom fönstren när de unga äter en middag med sänkt moms.