Det är ytterligare några timmar kvar innan solen behagar lysa upp tillvaron, denna sol som av många ses som en bra form att utvinna energi. Själv har jag efter de senaste veckorna på arbetet börjat fundera på om det inte finns en energikälla som vi borde kunna utnyttja och som defintivt inte på något sätt bidrar till växthuseffekten, stökiga patienter!
Det oregelbundna men ändå ihärdiga vevandet och viftandet med armar och ben som ofta syns bland de vårdtagare som vi inte har sövda och i respirator är ett enormt slöseri på energi, och borde man inte kunna koppla ett par rejäla gummiband till en generator som skapar elektricitet av viftandet? Just nu skulle vår kundkrets lugnt prestera tillräckligt mycket energi för att åtminstone hålla min arbetsplats (Intensivvårdsavdelningen SöS) med så mycket el att vi borde vara självförsörjande och dessutom hålla sjukhuset med fasadbelysning på den del av fasaden som vetter mot Årstaviken...
När man sitter frustrerad och blänger på dessa rastlösa och motoriskt oroliga patienter så skulle det ju ändå kännas skönt om man visste att vevandet och viftandet bidrog till mer än en säng i totalt kaos, ett spindelnät av sladdar och droppslangar och ett stök som just jag måste ta hand om. Tänk om det blev en bättre framtid för sönerna och renare luft, grönare träd av denna annars så meningslösa aktivitet. Skall man börja forska tro? Med tummen mitt i handen och med Kalkyl och Professor Balthazar som de enda förebilderna i uppfinnarnas värld synes ju utsikterna för framgång vara låga. Samtidigt vet jag ju att det vevas och viftas hej vilt på alla Sveriges sjukhus och att vi på SöS inte på något sätt är unika. Och inte är det bättre på psykiatriska vårdinrättningar, demensboenden och ålderdomshem - överallt går energi förlorad! Till och med simulerade psykiatriska åkommor som konstfackskvinnor brukar bidra med till samhällsutvecklingen kan ju komma miljön tillgodo. Så som Anna Odell använde sina extremiteter i sina ambitioner att skapa konst genom att misshandla personalen på psykakuten så fanns det gott om energi, energi som används när spännbältena ansluts till en generator.
En satsning på rörelserelaterad människoenergi borde kunna få alla partier att enas, det enda avfallet blir ibland svett och det behöver ingen slutförvaring. Och varför inte ansluta sig till en generator när man gör "hunden"...?
Däremot finns det nog inget hopp för att vi lokalpolitiker i Sundbyberg skulle kunna alstra energi så det räcker för att avstå från att bygga ett nytt kraftvärmeverk i Norra Kymlinge. Med allt annat än ett gediget kroppsspråk i talarstolen vid fullmäktige så skulle vi inte ens lyckas lysa upp podiet, här råder närmast en zombiemässig stämning där de enda rörelserna är ett monotont malande där endast 2% av ansiktsmusklerna rör sig samtidigt. Titta själv när Web-sändningarna börjar vid nästa fullmäktige...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar