2008/04/22

KNARKANDE, KRIMINELLA KRIGARE?


När svårigheten uppstår för den amerikanska militären att rekrytera nya soldater mjukar man upp de tidigare stränga reglerna som gällt tidigare. Numera kan man bli soldat trots att man knarkat, stulit eller båda två...

Att skicka Ex-Junkies till Afghanistan synes mig vara aningen obegåvat, det finns gott om distraktion i det karga bergslandet för den som vill fly vardagen för en stund. Däremot är det nog svårt att hitta något att stjäla...

Skämt åsido så är väl en militär karriär måhända räddningen för den som behöver bryta med sin före detta leverne. Den franska främlingslegionen har genom åren samlat upp många från "samhällets bottenskrap" och format dessa till en formidabel stridsenhet.

Under min resa till Falklandsöarna besökte jag Mount Longdon, platsen för ett av blodigaste slagen. Här drabbade brittiska elitsoldater, 2. Fallskärmsjägarbataljonen, samman med argentinska värnpliktiga med bristande utbildning. Utgången för slaget borde ha varit en promenadseger för de brittiska yrkesmilitärerna, men här ställdes man mot unga killar med sin uppväxt i en av Buenos Aires värsta slumområden. Ett område där man behövde slåss för att få respekt och där kriminaliteten var det enda framkomliga "yrkesvalet". När det kom till närstrid mellan dessa brittiska yrkesmän och dessa huliganer så var kampen jämn, jämnare än någon annanstans under Falklandskriget. Slaget om Mount Longdon var extremt grymt, med ett stort antal stupade på båda sidor i ren närstrid med bajonett, spadar och andra tillhyggen. Det moderna, kliniska kriget lyset med sin totala frånvaro, detta var kriget i sin medletida orginaltappning.

Att rekrytera kriminella kan alltså vara ett sätt att öka stridsvärdet på de förband man sätter in i strid. Eftersom vår försvarsmakt behandlar sina kontraktsanställda på ett undermåligt sätt, med avsked i förtid och ovisshet som varumärke kan väl framtida rekryteringskampanjer ske inom murarna på Hall, Kumla eller Tidaholm? En social fostran för den nymuckade fängelsekunden, en möjlighet att lära sig umgås i en grupp och känna sig värdefull och en väg att bryta ett tidigare livsmönster.

Risken att vi lär farliga människor hur man använder sig av mer våld och ger dom tillgång till vapen? Ojdå... Tänkte inte på det. Men tanken var väl god, att ge den tidigare brottslingen en möjlig väg att hitta något nytt, och en möjlighet för försvaret att få in lite nytt blod i sin urholkade organisation.

Själv skulle jag vilja fostra alla, med värnplikten som instrument. Men den vägen tycks ju vara bortspolad för all framtid. Respektlöshet, rastlöshet och en oförmåga att strukturera sin tillvaro kännetecknar många av dem som inte fått lära sig att bli män i det svenska värnpliktssystemet. Att avveckla värnplikten kanske rent av var en samhällsekonomisk förlustaffär?

Inga kommentarer: